Mår skit å tycker att det mesta suger.
Vill till min säng och sova sova sova sova.
Borde sova nu, sov inte mer än 2 1/2 timme natten som var, men det bara kryper i kroppen på mej, å trycket i bröstet vill inte lätta.
Men antar att det bara är att bita i det sura äpplet å om jag kniper hårt som fan med ögonen så kanske jag somnar. .. Troligen inte men värt ett försök.
Iom att Adam varit sjuk rätt länge å att jag fortfarande inte fått någon ersättning från försäkringskassan för all vab, så har inte Adam heller blivit klippt trots att han verkligen blivit långhårig, men idag trotsade vi hans hosta (som han får när han leker mer än kroppen orkar) å åkte å klippte honom. Jag måste säga att jag tycker att han om möjligt blev ännu mer lik mej.
Han tyckte det var lite läskigt med maskinen men annars var han duktig, det gick mycket bättre än jag trott, å håret kändes på en gång mycket kraftigare å inte så ”sprött”.
Senaste tiden har det ju varit en del sjukdomar, jag har varit sjuk rätt länge, inte något överdrivet men iaf en 9 dagar.
Igår ringde min mamma och frågade om jag ville följa med henne till frisören å när vi var där sa hon att jag också skulle klippa mej.
Och för första gången någonsin så har jag nu ”färgat” håret eller ja slingat det.
Å jag såg när jag satte mej i stolen att fyfan vad jag såg ut!! Min ansiktsfärg kunde ju jämställas med färgen askgrå 😦 å håret ska vi inte tala om ens. Blääää. Men nu är håret bra mkt snyggare.
Jag utlovade lite bilder på Adam på lite kläder han fått, men jag har insett att bilderna jag tagit inte alls är speciellt bra, men men lägger upp som bevis ändå :p
Jag skulle behöva sova men det kryper i hela min kropp. Allt som varit senaste veckan…
Lottie, Draken, mormors första dödsdag, Adams sjukdom å allt krig med läkarna. Min egna sjukdom, Fredriks sjukdom, fixa allt till djuren inför imorgon.
För på måndag börjar dom riva badrummet, å vi har asbet i väggarna så vi kan inte bo här även om vi velat.
Å allt kring detta, fyfan.
Funderar på att ta ett par månaders semester från livet! Nån som är på? Någon….? ….ingen? Hoho? Ekoooo
Även om det inte stämmer så känner jag mej sjuukt ensam just nu.
Det besitter en liten jävla orolighet i mej, som jag inte blir av med, å det är ett jävla helvete, för att sova skulle sitta fint nu 😦
Fan fan fan. Nu hostar Adam så mycket att han inte får luft!!!
Som tur är fick jag honom lugn rätt fort så han kunde somna om.
Adam behöver energi, alltså socker. Han har ”överlevt” veckan med dåligt om mat, då matlusten är nästan lika med noll, men nu behöver han energi energi energi. Socker socker socker. (allt enligt läkaren på Barnakuten, vatten kan han dricka när han är frisk! sa han)
Så imorgon ska jag försöka sätta mitt barn i sockerkoma, eller försöka var väl dumt uttryckt, riskera är väl mer sant.
Nog för att vi absolut inte är petiga med att han inte får äta sånt som är socker i annars, men vi är inte ute efter det, å han dricker nästan aldrig saft.
Adam har nu sin 5:e öroninflammation (öi kallad nedan) på 5-6månader. Eller ja, enligt läkaren på akuten så kan vi ju faktiskt inte veta om han verkligen haft öi de 2 ggr vi har varit på vårdcentralen, så det innebär att han enligt henne inte direkt bör kandidera för rör-operation.
Jag blev rätt irriterad. Men jag kan stapla upp vad som störde mej…
1. Hon pratade bara med mej, trots att Fredrik var med. Vi är tvååååå föräldrar å har gemensam vårdnad.
2. Hon tyckte att en sköterska skulle komma in å hålla Adam medans hon undersöka honom. Aldrig i livet!! Min son grät så fort hon ens tittade på honom, ska jag då sätta honom i en främlings knä som dessutom kommer hålla fast honom? Jag vill väl förfan inte att ungen ska bli rädd för människor?! Dessutom så ville jag inte ens att F skulle hålla. Varför? Inte för att han skulle göra det sämre, utan för att jag inte fixar att stå på sidan om och vara heeeelt maktlös, nu kunde jag iaf göra något.
3. Hon tyckte mina och Adams kroppdelar var ivägen. WTF?? Vart ska vi göra av dom liksom?!
4. Hon tog sjukt lång tid på sej, och kunde ändå inte helt fastställa i vänster öra.
5. Som jag började skriva, hon tycker inte att han verkligen är kandidat för op, trots att han i feb-mars haft 4 (fyyyyra!!) öi, varav han slutade den sista antibiotika-behandlingen för 1 vecka sedan igår.
6. Jag sa att jag inte ville att han skulle äta mer antibiotika (1; kan bli resistent, 2; pajar magen på honom, 3; slår ut immunförsvaret) men hon sa bara att det var så man behandlade öi.
Mitt svar blev att dom då får hitta en annan lösning. (å tydligen är deras enda andra lösning op)
7. Jag vill inte att han går på Kåvepenin, för att jag tycker att det är s-k-i-t. Hon hade iofs bra argument för det (dumt att ta ett bredspektrat om detta hjälper, pga hans immunförsvar) men jag vill att han blir frisk, å slipper ha ont!!! Hon frågade mej vad jag tyckte å jag som det var; jag gillar det inte alls! Men att jag förstår hennes argument.
Sammanfattning då da: han går på Kåvepenin 10ml 3ggr/dag. Han kommer bli opererad, men på jävla Danderyds sjukhus, hon satte honom på prioritet så vi bör få tid inom några veckor. Skulle han ha fel antibiotika så ringer hon mej när hon fått odlingssvaret.
Å det med medicin är ju lite roligt… Han har gått på Kåvepenin en gång tidigare, 2/2 startade han den kuren, 5dagar, 5ml 3ggr/dag (motsvarande 10ml/gång nu, behandlingstiden visste jag var det dubbla) så jag tyckte det lät så mycket med 10ml/gång och ringde sjukvårdsguiden som sa att det är det som är rekommenderat för hans vikt, himla konstigt att han inte blev frisk förra gången. Om jag orkar ska jag bråka lite om det.
Jag är rätt upprörd över detta om att han inte fyller upp kriterierna som kandidat för op för att vi kollat upp det på vc, istället för öronläkare.
Adam inte gått upp i vikt sedan november, han har knappt fått vara frisk i en vecka i streck sedan han började på dagis (rätt vanligt jag
vet). Han har ont iom öi. Han har troligtvis hörselpåverkan, å även om hans hälsa är det allra vikigaste då måste jag ändå ta med i beräkningen att det kostar en hel del pengar, mediciner, resor och vab för art inte tala om påfrestande för både oss och Adam att han är sjuk.
Alexandra 